Så… Tiden på Playitas börjar närma sig sitt slut för den här gången. De senaste två veckorna har delar av långdistanslandslaget varit på plats och fått sin dos av solid träning. Dock har jag inte blivit en så stor del av träningen…

Söndagen innan landslaget kom på plats betade jag av min första vecka med träning efter viloveckan. Ett riktigt bra cykelpass som gick kanon och inget att klaga på egentligen. Dagen efter fick jag dock jäkligt ont i högra knät under ett lugnt återhämtningspass på cykeln. Ingen fara på taket tänkte jag och rullade istället hemåt och hoppade i poolen som planerat lite senare. På tisdagen blev det dock värre och jag var tvungen att bryta ett löppass på löpband… Att bryta ett pass är inget jag har tidigare erfarenhet av, så det var riktigt tungt att inte klara av den träning som var planerad. I paniken jag fick och irritationen som bara växte för varje sekund lyckades jag dock ragga upp en tysk som ”såg snabb ut” och förhoppningsvis var med i det tyska landslaget som även de var på plats på Playitas. Han visade sig vara en del av landslaget, jag lyckades förklara mitt problem med mitt knä och fick senare samma kväll kontakt med deras sjukgymnast som var på plats. Jag lyckades även för honom förklara läget och tjata till mig en behandling. Dagen efter var det alltså dags för ”tysk massage/sjukgymnastik”, och vad jag skulle vänta mig när jag knackade på hans rum visste jag inte riktigt… Dock var det konstigt nog precis som i Sverige och jag fick all hjälp jag behövde!

Tom som var riktigt trevlig lyckades hålla ytterligare lite tider lediga, så nu har jag fått en drös behandlingar och jag är tillbaka i vanlig träning. Dock blev förra veckan en riktig simvecka… Det slutade med ca 11simpass, massage, styrka, 7h cykel till helgen och ett väldigt lugnt löppass.

Den här veckan har även den bestått av mycket träning för att se hur knät fungerat och inte dra på sig något alvarligare… Det har blivit betydligt bättre och idag väntar de första intervallerna på cykeln.

Självklart har det varit tråkigt att inte kunnat träna som planerat de sista två veckorna här nere, men efter omständigheterna har det fungerat riktigt bra. Och sällskapet har inte kunnat vara mer inspirerande! Nu väntar i alla fall de sista dagarna med träning innan hemfärd tillbaka till Sverige på måndag. Då väntar några hetsiga dagar innan det bär vidare till Mallorca och coach Frank.

Men att det har varit en upplevelse här på Playitas sedan januari är svårt att komma ifrån! En drös olika personligheter, idrottare och tränare som jag fått träffa och ha möjligheten att umgås samt lära av… Ett av många ögonblick var när det visade sig att Björn Anderssons cykeldistans watt låg på 300watt… Något mindre motiverande dock!

Annars har det varit kanon och jag ser fram emot nästa tripp hit i slutet på april 🙂