helgen gick Ironman Western Australia, i (som namnet kanske antyder) västra Australien. Lite mer exakt i staden Busselton, ca 2,5h utanför Perh.

Det var en väldigt bra och härligt arrangerad tävling, men det jag är mest fast på är Australien… Helt sjukt häftigt land med ett otroligt djurliv, växter och klimat. Vad som gör det så “häftigt” är kanske främst att mer eller mindre allt är livsfarligt… Det första vi fick se i Australien var dock en känguru, en 5kilos hummer och några livsfarliga växter. “Se, men inte röra…”

Efter Malaysia har jag varit i Phuket och tränat med min danska tränare Frank, hans fru som fungerar som min nutritionist och några av Franks adepter. Vi har jobbat på ett annorlunda sätt de senaste månaderna vilket jag har svarat bra på. I Phuket bestämde vi oss därför att testa lyckan på en ny typ av bana, men ett bra startfält och lite svalare klimat än Malaysia. Jag och Frank flög därför ner till Perth och kom fram till Busselton på natten till Onsdag. Efter lite cyklande på tävlingsbanan, löpning och simning började kroppen kännas bra igen efter flygningen och jag var taggad till tusen och hög på endorfiner efter loppet senast.

För att gå vidare direkt till loppet och det roliga så gick det egentligen så bra det kunde. Tanken var att simma med en förstagrupp, vilket jag gjorde, för att sedan cykla med en förstagrupp vilket jag också lyckades göra. Dock var tempot lite högre än senast, ryckigt på cykeln och känslan ville aldrig infinna sig under sim och cykelmomentet. Dock lyckades jag hålla mig kvar i gruppen, vilket jag är nöjd med!

Ut på löpningen var vi en grupp om fyra som kunde springa tillsammans de första 15km. I medvinden ut med kusten försökte jag dock utnyttja min fart sedan min tid som löpare och höjde farten. Gruppen sprack då upp och det blev jag samt Per Bittner som slogs om en andra plats (Denis Chevrot som senare vann simmade fortast och utnyttjade det läget hela vägen till mål…). Efter 25km lyckades jag dock få en lucka även till Per och jag gjorde allt för att hålla min andra plats. Denis var för långt fram och för att inte riskera att förlora mina andra plats försökte jag gardera mig och springa konservativt… Lite bittert så här i efterhand när det svenska rekordet var lite mer än en minut bort, något jag dock inte visste under loppets gång. Det är dock ändå beslut jag är nöjd över och kan stå för 🙂

Nu blir det lite vila för min del, fira jul hemma i Sverige och sen träningsläger i värmen även i år!

Tack för alla gratulationer efter loppet senast, nu ska jag försöka njuta av mörkret som lagt sig över Sverige!

Länk till samtliga resultat finns HÄR
Länk till Runners World som ställde några frågor finns HÄR
Och länk till förbundet sida med text finns HÄR

Även stort tack till Frank som hjälpte mig på plats i Australien samt Jan och Claus som stod för mat/husrum i Australien och gjorde riktigt fina lopp (Jan knep en andra plats i sin AG och fick en slot till Hawaii).

Sist men inte minst ett STORT grattis till Åsa Lundström som även du gjorde ett imponerande lopp down under! Alltid lika inspirerande att mötas 🙂

Peace and out!